Det spelar egentligen ingen roll vad jag gör... Ifall det är nåt helt oviktigt som att bara gå upp och hämta telefonen, så är de där... Två små söta "stalkers"! De traskar troget efter. Skulle jag öppna kylskåpsdörren är det ofelbart två små svarta nosar där, direkt!

Dessutom så tvingar Holly en att klappa henne, jättemycket och jättelänge på morgnarna. Ska man försöka smyga upp och göra sig i ordning utan att resten av familjen vaknar så måste man sätta av minst ett par, tre minuter för att bara kela.( Alice ligger kvar ifall det är fööör tidigt!) Jag menar det var ju huuur länge sedan som helst som vi sågs, från igår kväll... =) Gör man inte det, skäller och "go-morrar" hon tills man av rädsla för att övriga ska vakna helt enkelt gör som hon vill... Gosar! Däremot är hon jätteduktig, om man låtsas sova så ligger hon tyst och snällt tills man klivit upp. Men man känner blickarna =)

Alice, min ständige följeslagare, finnns nära mig, jämnt. Ibland kan Holly få sig en tillsägelse om hon tar för mycket plats, men inte så ofta.

De unika tillfällen man får sig en "sovmorgon" så ligger Alice utanför min stängda sovrumsdörr tills jag kliver upp. Övriga familjen är uppe och gör frukost ( nåt som Holly ALDRIG skulle missa) och stökar runt så där allmänt, men Alice ligger där hon ligger! Bästa lilla Alice!

Ikväll lite hundträning med fina Mixa och tillhörande matte. Nu börjar nedräkningen till utställningen, Jiiiiiihooo!

Ha det gott alla därute! =)